Emma Ingemarsdotter

Joseph Call och hans kollegor i Leipzig använde sig av 12 hundar och deras hundar för att studera dem i arrangerade situationer. Det enda gemensamma var att ägaren skulle lägga en godisbit på golvet framför sig och därefter instruerades det olika till alla ägare. Vissa stirrade på sina hundar, vissa lämnade rummet och vissa satt fortfarande kvar men hade uppmärksamheten riktat åt ett annat håll. Därefter tog forskaren Juliane Kaminski på idén att göra en liknande studie men tog 28 hundar och ägare. I hennes försök så varierade hon istället belysningen medans ägaren var i rummet. I ett av hennes försök var ägaren upplyst och testhunden ifråga hade tagit godisbiten fortare än i dagsljus. Hunden hade förstått att den och godisbiten var helt osynliga och för att det skulle vara möjligt så måste alltså hunden inse att människor har egna tankar och ett eget medvetande. Detta begrepp kallas för ett ”theory of mind” någon direkt svensk översättning finns inte men man kan förklara det som att om man har det så kan man förstå att andra varelser inte har samma kunskap om omvärlden och att andra varelser även har egna drifter, känslor och upplevelser

De senaste tio åren har forskningen exploderat kring olika rön som visar att våra hundar förstår mer än vad vi tror. Olika forskare har lagt mycket tid och resurser i att forska och försöka förstå hur mycket våra hundar egentligen förstår. Man har konstaterat att inte nog med att hundar kan förstå olika ord vid tillräckligt stor betingning så kan de även sätta ihop korta meningar. I många år så har hundägare världen över spekulerat i vad hunden kan förstå. De primära känslorna så som ilska, glädje, rädsla ser likadana ut hos alla arter och detta har man länge konstaterat i flera studier där man låter deltagare lyssna på olika skall, både helt oerfarna av hundar och hundvana. Nästan alla deltagare lyckas pricka in en korrekt antagning av hundens känslor.  Att hundar kan förstå sekundära känslor har man länge ansett som felaktigt men detta är något man nu ändrat uppfattning om. Det är inte längre en myt eller något som är inlärt beroende på hur hunden blivit behandlad. Det blir en fysiologisk förändring hos hunden där pulsen går upp, stresshormoner frigörs i kroppen av att hunden vet att den gör något som är förbjudet

 

När en enkät skickades ut till hundägare så svarade närmare 74% att de var helt övertygade att deras hundar kunde känna skam. Forskare har i många år sagt att detta inte är möjligt eftersom det kräver en högre form av intelligens som endast vi människor besitter. Skam och skuld till hör begreppet sekundära emotioner. Vad som könnetecknar dessa är att de är mycket mer komplexa än de primitiva som egentligen är direkta reaktioner på olika typer av stimuli. Detta vet forskarna att hundarna kan eftersom detta hanteras och samordnas i den primitiva delen av hjärnan, hypothalamus. Men känslor som skam, svarsjuka och rättvisa bearbetas i cortex, hjärnbarken, som är mer utvecklad hos oss människor än hundar. Det är den ena anledningen till varför man ifrågasätter om det är möjligt för hundarna att ha sekundära känslor. Den andra är att om man ska ha dåligt samvete så måste man kunna ha ett konsekvenstänk. Hunden måste vara medveten om vad den gör och att det inte uppskattas av andra. Skam kräver insikt om en annan individs perspektiv vilket man länge konstaterat är inte möjligt.

När Juliane Kaminski fick lyckade resultat av sin första studie med ljuset så utvecklade hon en ny typ av metod som var att hunden kunde stjäla godis ur en specialbyggd tunnel där ägaren bara såg ena sidan. Hundarna i hennes testgrupp undvek att för något form av oljud för att inte ägaren skulle komma på hunden vilket tyder på att hunden var uppmärksam på att ägaren kunde höra också. I min inledning så berättade jag om ”theory of mind” och jag är övertygad efter att ha läst Per Jensens bok i ämnet och att bevaka mina hundars beteende inte enbart under testerna utan även utanför. Vanliga tecken på skyldiga beteenden är undvikande av ögonkontakt, fysisk kontakt, lägga sig på sidan, läppslickningar, låg svansviftning och en lyft tass. Båda mina hundar uppvisar tecken av skuld men på olika sätt. Töisen visar genom att undvika min blick, lyfta tassen, slicka sig om munnen och undvika att gå nära mig. Nellie uppvisar det genom att slicka sig om munnen, mungipor bakåtdragna, öronen bakåt. Utöver dessa beteenden visar hon tydliga tecken på stress. Något som är obehagligt för henne som gör att hon istället för att bli undvikande blir mer påträngande och överdriven i sitt beteende vilket är också väldigt normalt beteende.

I en studie som Alexandra Horowitz gjorde så tog hon ut fjorton hundar och testade dem för att se om det var så att hundarna visade skuldbeteenden eller inte. Testet gick ut på att en ägare och hund gick in i ett rum i sitt egna hem för att inte orsaka någon yttre påverkan på hunden, i rummet satt en testledare. Ägaren skulle förklara för hunden att inte ta godisbiten och skulle sedan gå till ett anliggande rum. Testledaren fick instruktioner att antingen ta bort godiset vilket kunde betyda att testledaren i vissa fall gav hunden godisbiten. Här börjar det riktiga experimentet då testledaren gav ägaren fel information. Om hunden hade vart lydig så skulle ägaren skälla på hunden och om hunden tagit godbiten så skulle man berömma hunden. Man räknade dessa skyldiga beteenden och konstaterade att dessa hade ingenting med om hunden hade ätit upp godiset eller inte. Då den hunden som fick skäll av ägaren uppvisade fem gånger fler skyldiga beteenden oavsett om den hade tagit godiset eller inte. Hennes slutsats var att hunden känner på ägaren och reagerar med undergivna signaler som dessa skyldiga beteenden också kan klassas som. Julie Hecht tyckte att denna studie visade visst något och gjorde en studie på sexiofyra deltagare som valdes noga ut. Största kriteriet var att de inte skulle veta om hundarna skulle försöka ta godisbiten. Hecht gjorde en studie som jag baserade min studie på. Hunden lämnades ensam i tre minuter i ett rum. Från dörren så ska du inte kunna se godistallriken. Precis som jag gjorde så ska man förklara för hunden att inte ta godiset och när man kommer tillbaka så ska man hälsa på hunden som vanligt och sen kolla om hunden faktiskt har tagit något. Många gånger så stämmer den första instikten men problemet är att ägaren ofta tittar efter små signaler i hundens beteende och baserar sin åsikt innan man har sett om hunden har tagit maten.

I en doktorsavhandling av stress från Cambridge visade det sig att efter att ha gått igenom samma experiment som Hecht grundade så var det 50% av hundarna som stal maten och under hela tiden hade hundarna ett bälte som mätte deras puls. I samma sekund som hunden bestämde sig för att bryta mot reglerna och ta godiset så rusade deras puls precis som för människor när kroppen sätts i en alarmberedskap i väntan på att bli upptäckt. En rad fysiologiska processer sätter igång. Hjärtat slår snabbare, blodtrycket höjs andhämtningen blir snabbare och du svettas. Även om du inte känner det.

Man menar att anledningen till att skam ens finns är en grundläggande egenskap för ett fungerande flockliv. För att kunna leva ihop en längre tid behövs starka relationer och tilit till resterande flocken. Skammen har utvecklats till att vara ett socialt klister, den mycket obehagliga känslan när man gör något fel kan vara tillräcklig hos många individer att det är förebyggande mot brottsliga handlingar men skammen kan också driva människor så långt att det kan välja att avsluta sina liv. Hundarna härstammar sedan långt tillbaka från vargen med ett socialt liv som kan liknas till vårt. Det är möjligt att skammen har samma inverkan på hunden som den kan ha på oss människor.  Troligtvis har dessa tusentals år av samliv med våra hundar också bidragit till att deras samvete också inkluderar oss så att även vår flock med våra hundar förblir harmonisk.